Att var MOT eller inte MOT, det är frågan.

Beslutet om MOT-veksamheten i Halmstad och den palliativa vården i Halland.

Det finns en hel del diskussion om det beslut som landstingsstyrelsen fattat om den palliativa vården i halland. Diskussionen som förs i Halmstad men som är i det närmaste okänd norr om Getinge handlar just nu om huruvida beslutet innebär en nedläggning av MOT eller inte.

Det är nog bäst att slå fast att alla som var med på landstingsstyrelsen den 19 oktober rimligtvis måste ha varit medvetna om att det beslut som togs innebär att MOT i sin nuvarande form inte kan fortsätta att verka. Att sedan vissa S-politiker fick problem med att förstå vad det egentligen innebär beror på en del andra saker som jag skall försöka att utveckla.

Det finns sedan gammalt sprickor i S i Halland, en av dem gäller landstinget.
Å ena sidan står S landstingsgrupp som under lång tid arbetat för inflytande tidigt i alla processer för att få så mycket makt som möjligt i landstinget – å andra sidan S kommunpolitiker som tycker att landstingsgruppen är för anpasslig.
Den fortsatta debatten har vidgat sprickan i S.
Grundmotsättningen gäller hela länet – inte bara Halmstad. I MOT – frågan har enbart halmstadspolitiker agerat men de gamla såren har rivits upp.
Att S har en kvinnlig gruppledare gör inte saken bättre eftersom det partiet har sällsynt svårt för kvinnliga ledare.

Hallandsposten är mycket medveten om dessa förhållanden och gick över en journalistisk gräns när landstingsgruppledaren (S) fick klä huvudsakligt skott för beslutet som vi alla visste skulle komma att röra upp känslor. Det är inte vanligt att en seriös tidning låter politisera redaktionellt material.
S-gruppen i landstinget valde då att försöka skjuta över problemet på sina kompisar i styrelsen för länssjukhuset som troligtvis inte vill ha den heta potatisen utan skickar den till sjukhuschefen. Men faktum kvarstår, nämligen att det inte finns finansiering för MOT.
Oavsett vem som till slut fattar beslut så vore det tjänstefel att fortsätta med MOT i nuvarande skepnad.

Debatten handlar också om kostnader för att låta MOT bli länsövergripande. Från början skymtade det fram att MOT inte är dyrare än annan palliativ vård men på sistone har även läkare verifierat att ett införande av MOT i hela länet kostar cirka 75 miljoner.

Vi har under senare år konstaterat att den palliativa vård som bedrivs i övriga länet har gott renommé och klagomålen är få. Ingen i norra delen har mig veterligt, varken tidigare eller nu under debatten, ansett att det där finns ett behov av en MOT-verksamhet.

Jag känner mig därför trygg med att patienterna kommer att få ett mycket gott omhändertagande i fortsättningen också med hemsjukvård i de fall det är nödvändigt och önskvärt. Vi måste också ha i åtanke att sjukvården hela tiden ”glider” från riksvård till regionvård till länsvård till primärvård och att det som förr krävde sjukhusvård idag ofta genomförs en bra bit utanför sjukhusets väggar.

Det finns inget rimligt skäl till att vi skall ha en högre vårdnivå i Halmstad än i övriga länet i tider då resurserna behöver användas så klokt som möjligt.

Pengar till västlänken.

Transportsektorn står för en stor del av klimatpåverkan och en prioritering av kollektivtrafik är nödvändig, därför är det väldigt glädjande att ett enigt landstingsfullmäktige tog beslut om en medfinansiering av Västlänken.
Att åka kollektivt är ett smart val för både framtiden och miljön.
Transportsektorn är den största enskilda utsläppskällan i vår närhet för kväveoxider, koldioxid, kolväten och partiklar.
Trafiken bidrar, förutom till växthuseffekten, till bland annat övergödning, försurning och rubbning av ekosystem.
Medfinansieringen innebär att Halland kommer att bidra med 180 miljoner av totalt cirka 30 miljarder kronor. Cirka 12 miljarder kommer man att få in genom trängselskatt.
Det är viktigt att skapa förutsättningar för snabba och effektiva miljövänliga transporter, och ekonomiska styrmedel är det mest effektiva verktyget för att påskynda den utvecklingen.

Miljöpartiet är särskilt glada för att det förslag med trängselavgifter som vi var ensamma om under förra mandatperioden, nu har fått en bred acceptans från övriga partier.

Utan förslaget om trängselavgifter hade Västlänken aldrig blivit av.

Landstingstal november 2009.

Det händer stora saker.


Det händer stora saker i landstinget Halland.


Vi står inför några år som är allt annat än sötebrödsdagar. Vi har framför oss en period, förhoppningsvis väldigt lång, när vi tvingas till att se om vårt hus och effektivisera och systematisera verksamheten. När vi tvingas till att hitta rationella lösningar tillsammans för att kunna leverera det vi åtagit oss till Hallänningarna. När vi tvingas vända och vrida på alla upplyfta stenar och samtidigt behålla den anda av enighet och samsyn som rått under lång tid.

Det ställer höga krav på oss som politiker, på vår personal och faktiskt också på dem som har det stora ansvaret att tillhöra massmedia.

Förändringar är alltid till viss del smärtsamma, det är bara trams att människan gillar förändring i gemen, hon älskar omväxling men det är en helt annan sak.

Vi lägger idag fram en budget som inte innehåller några stora reformer med ytterligare medel utan den kan närmast kännetecknas som stram. Det tycker vi miljöpartister är bra utifrån flera aspekter.
Den första är att vi måste tänka långsiktigt och se till att vår del av välfärden inte för alltid blir just bara vår del av välfärden utan att den har möjlighet at spridas jämnt över världen. Det kräver att vi är ytterst försiktiga med material och resurser. Det är därför glädjande att Landstinget Halland i fortsättningen skall ta största möjliga hänsyn till klimat och miljö.
Eller som EU slår fast:

Miljöfaktorer, främst föroreningar, står för mellan en fjärdedel och en tredjedel av all ohälsa och alla sjukdomar i industriländerna. Barn är särskilt utsatta.
.

Den andra är att vi som politiker har ett stort ansvar när det gäller att hantera den egentligen enda myndighetsrollen vi har mot alla medborgare nämligen den att beskatta. I det läget när vi kan öppna plånböcker och kontokort.
Bilden haltar här – visste inte riktigt hur man säger nuförtiden så ni får hålla tillgodo. I det läge när vi kan öppna plånböcker och kontokort så gäller det att vi inte på någon punkt slösar bort medlen och att vi får en så bra verksamhet som möjligt uppfyllandes dom mål vi sätter.

Det gäller överallt i landstinget, på varenda vårdcentral, i alla kök, inom specialistsjukvården ja till och med i landstingshuset.

Men jag vet att det är för sent.

Den stora frågan för alla vårdfinansiärer i framtiden kommer att vara att ta ställning till prioriteringar och att skaffa sig tillräckliga kunskaper i hälsoekonomi som är ett väldigt spännande område i alltför lite fokus.

Jag kommer nu att citera till delar en stund och blanda med egna synpunkter. Det säger jag för att ni som är belästa inte skall uppfatta att jag stjäl rakt av.

Hälsoekonomi borde vara ett mer använt beslutsunderlag vid fördelning av resurser inom hälso- och sjukvården. Inte minst för att ta reda på vad vi får för pengarna och om de används på rätt sätt. - Ett redskap som används allt för lite.

Hälsoekonomi är en vetenskap som använder och utvecklar ekonomisk teori och ekonomiska analysmetoder på frågor som rör människors hälsa. De grundläggande utgångspunkterna är att resurserna är begränsade och att de i princip kan användas på en mängd olika sätt.

Problemet är att välja bland de olika alternativen så att man får ut så mycket hälsa, välfärd och livskvalitet som möjligt för pengarna. Hälsoekonomi används därför som ett underlag som ska ge vägledning för beslut om strategier och hur de begränsade resurserna ska användas och fördelas.
Ska vi kunna maximera hälsan i samhället är det viktigt att vi använder de resurser vi har på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är slöseri med pengar att fortsätta använda ineffektiva metoder..

Hälsoekonomiska beräkningar är ett viktigt hjälpmedel vid öppna prioriteringar i vården. Olika hälsoekonomiska metoder används för att identifiera, kvantifiera och värdera kostnader för och nyttan av olika behandlingsalternativ. Målet är att få ut så mycket hälsa som möjligt av tillgängliga resurser.
Hälsoekonomi skulle också kunna användas på ett bra sätt när det gäller att bedöma om till exempel rådgivning och liknande är ekonomiskt fördelaktigt.

I Landstinget Halland är vi som ni vet kvar i nittonhundratalet när det gäller tobaksfri miljö och framförallt rökning och här finns ett troligtvis bra exempel på hur hälsoekonomi kan hjälpa till att föra oss åtminstone en bit på vägen mot modernitet. Det handlar egentligen bara om att räkna ut vad rökning kostar samhället och individen i form av lidande, sjukdom, bortfall av livskvalitet och produktionsbortfall för att se att rökavvänjning lönar sig flerfalt. Kanske kan detta vara en utväg för dem av oss som inte ännu firat millennieskifte.


Det händer stora saker i våra hjärnor också.

Nu syftar jag inte på alla mikrovågor från telefoner och mobila nät och liknande utan den medvetenhet som har infunnit sig om att det är dags att vända den livsfarliga utvecklingen.
Den medvetenhet som tar sig uttryck i snabba vägar för information mellan ansvarstagande människor för att motverka snäva vinstintressen. Tjäna pengar är ok men inte rovdrift.

Den medvetenhet som kan få stor spridning genom att nätet fortfarande är fritt trots att tecken på senare tid åtminstone gör mig osäker på om det kommer att accepteras av delar av den verkliga makten.

Vi har idag förutsättningar för att förverkliga tanken om fri information och därmed följande demokratisering. En information som också klart skulle vara behjälplig i det som landstinget hanterar.

Genom E-medicin kan vi skapa både effektivare resursutnyttjande och större trygghet.
E- medicin är bara i sin linda i förhållande till vad som kan åstadkommas och det är troligtvis så att vår fantasi kommer att vida överträffas.

Genom den ökade medvetenheten i stora delar av världen och genom den kommunikation som finns idag finns det anledning att trots allt vara lite hoppfull.

Nu gäller det att hålla fast vid att information tillhör alla och synsättet att ju mer upplysta vi blir – desto bättre värld får vi.

Men jag vet att det är för sent.
Det händer stora saker i världen också.
I december samlas makthavare från nästan hela planeten i Köpenhamn för att försöka komma överens om det oundvikliga. Eller att inte komma överens.

Fredrik Reinfeldt har åkt kors och tvärs över klotet för att förmå ledare för lite större nationer att inse att det är allvar och har mötts av rätt nedslående besked vad jag kan utläsa.

En diskussion rör sig om vem som skall ta det största ansvaret för klimatet och hur det ansvaret i så fall skall se ut. Är det så att man kan hävda - som Indien gör - att väst har orsakat klimatförändringen och därför skall ta det absolut största ansvaret. Kan vi som aningslöst fortsätter att överkonsumera ens fundera på att bördan för omställningen skall bäras av Indiens 300 miljoner på svältgränsen fattiga människor, dina och mina bröder och systrar som lever på en bråkdel av vad vi tar oss rätten att göra.
Risken finns att om inte du gör något så gör jag inget heller och då är allt som vanligt och vi kör i hög hastighet mot 2 grader högre temperatur eller kanske 21/2, eller 4 – en helt annan värld att lämna över till - insekterna.

Men jag vet att det är för sent.

Även här är det för sent.
Det är för sent för att inte göra något.
För sent för att tro att det löser sig utan en närmast ofattbar omställning.
Det är för sent för att blunda eller att titta åt ett annat håll.
Det är för sent för att inte använda tankekraften som vi begåvats med.
Och det är definitivt för sent att inte agera som politiker.

Nu finns chansen – nu är folk kanske med på noterna.
Nu är medvetenheten större än någonsin.

Hur hanterar vi människor i underläge?

Hur hanterar vi människor i underläge?
SKANDAL !
Väntetiderna för att få pengar från A-kassorna är skandalöst långa i viss fall.
Det är för mig helt obegripligt att man kan ha ett system som tillåter att människor som blivit arbetslösa med allt vad det innebär skall tvingas vänta i en evighet på ersättning från våra solidariskt inbetalda medel.
Alfa-kassan har handläggningstid på 17 veckor för att klara hälften av ärendena och 20 veckor för 75% enligt Inspektionen för arbetslösförsäkringen.
17 till 20 veckor är en oerhört lång tid när anställningen och pengarna tagit slut och detta då läggs på den oro man kan känna för hur framtiden skall se ut. Sedan återstår så vitt jag förstår 25% av ansökningarna som tar ännu längre tid att behandla.
Jag har närstående som har varit i denna situation och då var det allt annat än ett kundorienterat synsätt som gällde från A-kassans sida.
17 veckor innebär att om du blir arbetslös i slutet av november 2009 så kommer din första utbetalning i normalfallet i slutet av mars 2010.
Detta system håller inte.

Smygvägen till kontrollsamhället.

Varje litet steg kan kanske motiveras och avdramatiseras men helheten förskräcker!
Vi ser det ofta, förslag om insyn och kontroll av våra liv genom samkörning av register och övervakning på gator och torg, genom möjligheter till avlyssning av såväl talad kommunikation som den skriftliga.
Lagring av ofantliga mängder data om allt från vår hälsa till vårt dagliga konsumtionsmönster, nu snart våra politiska åsikter religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening hälsa, sexualliv, ras och etniskt ursprung gör att myndigheterna snart vet mer om oss än vi själva känner till.
Under stabila samhällsförhållanden är detta inte motiverat på grund av att den samhälleliga kontrollen av medborgarna inte behövs.
Under instabila samhällsförhållanden blir denna snart totala insyn i våra liv rent katastrofal.
Vanligt såväl som ovanligt folk, vid köksbord eller på andra ställen, bör fråga sig varför de måste kontrolleras.

Jan Berge
Miljöpartiet de Gröna

Behandling av ärenden i det politiska systemet.

Remissfrihet för beslut?


Jag har noterat att det är alltmer sällan som frågeställningar av både enkel och mer komplicerad natur remisssbehandlas i Landstinget Halland. Ibland tas inte ens strategiska beslut med föregående remisshantering. Remisser i det politiska systemet är till för att bredda kunskapen och deltagandet inför beslut och ett instrument som med framgång använts under lång tid. Att höra fler synpunkter, att få ta del av fler infallsvinklar gör de beslut som måste tas bättre och hållbarare.
En annan fördel med remissbehandling är att den involverar många av dem som senare skall verkställla och leva efter det som beslutas vilket kan göra att ett genomförande blir både snabbare och effektivare.
Tendensen blir att mångfald får stå tillbaka och att en annan typ av fald ersätter.
I tidskriften Dagens Samhälle tas problematiken upp av företrädare för sveriges socialchefer där samma slutsatser antyds: http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=16096.
Remissförlusten är alltså inte något enstaka bekymmer för Landstinget Halland.
Vi har infört remissfrihet för patienterna som jag tycker om för det mesta men den åtgärden blir dålig om man överför den till det offentliga livet i stort.

Kasta inte vaccinet

Vaccinet får inte kastas!

Inför den annalkande influensan har landstingen i Sverige beställt vaccin för att kunna massvaccinera befolkningen. Man kan ha olika åsikter om vaccineringen och till slut är det upp till var och en att avgöra om man vill bli stungen eller inte. Det är då viktigt att inte bara väga in den personliga situationen utan hela smittorisken i samhället, hur det ser ut med närstående och i vilken grad man riskerar att smitta andra genom sitt arbete eller annat.
Ambitionen från landstingen har givetvis varit att det skall finnas tillräckligt med doser så att alla kan få det skydd som man rekommenderar.
Eftersom troligtvis inte alla, av olika skäl, kommer att välja vaccination kommer det att bli en del doser över. Rubriker i media har antytt att vaccin i så fall kommer att kastas.
Om andra rika länder har gjort samma bedömning som vi och beställt till hela befolkningen så kommer det att finnas mängder av doser som ”blir över”.
Ett gyllene tillfälle öppnar sig då att praktisera verkligt biståndsarbete i länder som inte har råd att köpa vaccinet och skydda sin befolkning. Genom biståndsorganisationer, missionsverksamheter, frivilligorganisationer och andra kanaler kan överblivet vaccin komma till stor nytta i den del av världen som vi ofta inte vill kännas vid. Den del av världen där barnadödligheten är förfärligt hög redan innan influensan slår till.
Det kanske är någon som kan dra igång en insamlingsgala eller liknande för att få fart på tankarna.

Dags för förnyelse?

I Dagens Nyheter idag på debattplats diskuterar några ledande socialdemokrater från stockholmtrakten hur deras parti skall lyckas återta en del av den mark man tidigare haft. Ett antal förslag till strategi diskuteras och ett förslag är minst sagt överraskande för att komma från socialdemokrater - nämligen att lägga ner arbetsförmedlingen. Analysen bakom ställningstagandet är att den ändå inte fungerar för arbetssökande. I debattartikelsn sägs egentligen ingenting om vad som skall till istället.

Min fundering blir då om det kan vara så att det är en omsvängning på gång när det gäller trygghetssystemen inom socialdemokratin och om den i så fall även kan omfatta A-kassan.
Det är ju ändå så att just A-kassan är en relativt dålig försäkring där man i vissa fall kan betala avgift hela arbetslivet för att få ut en ynka liten tid av ersättning, de flesta andra försäkringar är betydligt mer heltäckande.


Kom ut nu sossar och släpp den gamla förlegade kopplingen till delar av fackföreningsrörelsen innan det är för sent och var med och skapa ett trygghetssystem som ett välfärdssamhälle kan kosta på sig. Först då kommer den rörlighet på arbetsmarknaden som ni vill se att bli verklighet.

Funderingen om att göra om anställningsskyddet till ett omställningsskydd måste funderas mycket mer på men den är radikal för att komma från det hållet.

Bojkotta Israel

Märklig strid som uppkommit mellan krafter i Israel och i Sverige över en artikel i slasktidningen Aftonbladet. Aftonbladet som i vanliga fall hanterar sanningen på ett sätt som åtminstone inte jag kan acceptera som seriöst.

Det blir tarvligt när Israel med sin expanSIONISTISKA politik som åsidosätter allt vad mänskliga rättigheter står för håller på att kräva att Sveriges regering skall ta avstånd från en artikel i svensk press.

För det första fungerar inte pressfriheten i Sverige på det sättet. Gör den i Israel?
För det andra så är inte Aftonbladet speciellt seriöst och avståndstaganden skulle behöva dugga tätt om regeringen skulle ta ansvar för allt som skrivs där. Senaste stora pressmalören var att torgföra en icke-existerande dopingskandal under friidrotts-VM.

Så stå på er regeringen och bojkotta israeliska dumheter.

Kärnkraftssäkerhet?

Nog är det märkligt och skrämmande att den svenska säkra kärnkraften upprepade gånger får grava anmärkningar avseende säkerhet. Framförallt att det är kvalitetssäkerhetssystemen som fallerar. Det är tillräckligt allvarligt att säkerheten brister men det är helt förskräckligt att de företag som driver verken inte förmår att ha ett kvalitetsarbete och kanske inte ens skulle upptäcka en svår olycka innan vi andra redan drabbats.Det blir någon slags dubbelfel som i tennis. Det är bara det att ett dubbelfel på ett kärnkraftverk kan innebära game-set-match omedelbart

Beklämmande framtidsutsikter

Redlös –medvetslös-arbetslös

Ovanstående text kunde jag läsa på ett flertal av de ekipage som studenter åkte runt med för att fira sitt skolavslut i den stad jag befann mig i.

Jag kan ha synpunkter på synen på festande som uttrycks i redlös och medvetslös och kan bara hoppas att det inte blev så för någon av de glada och i regnet lite dåligt klädda ungdomarna.

Det som berörde mig mest var dock avslutningen på ramsan alltså att arbetslöshet var det som ungdomarna klart och tydligt förväntar sig.
Det var ruggigast ur ett samhällsperspektiv.
Eller som det stod på en av vagnarna ”Efterfest på arbetsförmedlingen på måndag”!

Miljöpartiet har länge propagerat för att det kan vara vettigt att i högre utsträckning dela på de jobb som finns.
Vi har då ofta blivit förlöjligade och fått svar som: ”man kan väl inte ta ledigt från krisen” och ”vi skall arbeta mer – inte mindre”.

Med tanke på studentskyltarna tycks det vara så att våra belackare inte riktigt nått fram med sina budskap – åtminstone inte till ungdomarna.

I verkligheten är ungdomsarbetslösheten förfärande hög.

Reservation

Reservation från Jan Berge Miljöpartiet de Gröna Falkenberg angående förslag till ny politisk organisation efter valet 2010.

Miljöpartiet representerat av Jan Berge har deltagit i den översyn av den politiska organisationen som genomförts under 2008 och 2009 i Falkenberg.

Den diskussion som förevarit har varit intressant och stundtals häftig där olika partiers syner på hur politiskt arbete bäst bedrivs har brutits mot varandra.

En skiljelinje har gått mellan de partier som vill ha en bred representation i styrelser och nämnder och de partier som hävdat att det är viktigt att politiken spetsar sig avseende kompetens och möjligheter att upprätthålla ett uppdrag.
I det nu framlagda förslaget har de större partierna i kraft av fler mandat i fullmäktige bantat nämnderna inför kommande mandatperiod, detta för att kunna lägga mer kraft på ordföranderollerna. Som ett parti som vill värna även de små kommer vi, i händelse att förslaget går igenom, att nogsamt följa vad det blir för effekter för den breda demokratin.

Förslaget att stärka ordförande- och viceordföranderollen i Falkenberg ställer vi oss bakom för att vi vill stärka politikens roll i kommunens arbete.

Det har funnits en intressant diskussion om kommunstyrelsens inriktning.
Undertecknad hävdar att kommunstyrelsen skall koncentrera sig på sin huvuduppgift att vara kommunens strategiska ledning och inte hantera allehanda driftfrågor.
Majoriteten i utredningen ser inte saken på samma sätt vilket främst får till följd att räddningsverksamheten föreslås sortera under kommunstyrelsen.

Neddragningen av revisionen från att som nu ge plats åt alla partier till att få 5 ledamöter, ingalunda automatiskt 5 partier, ställer vi oss inte bakom.
I övrigt anser vi att det bör tillskapas en Servicenämnd där nuvarande tekniska nämndens verksamheter plus ur övriga verksamheter utbrutna servicefunktioner bör ingå.

Bruttonational-vadå?

Hur ser vi på vad som är lyckoskapande?
Hur definierar vi lycka och välbefinnande.
I Bhutan – ett litet land i Asien på mestadels hög höjd – finns begreppet ”Bruttonationallycka” som en viktig parameter i samhället.
I västvärlden härskar begreppet ”Bruttonationalprodukt” ett begrepp som inte tycks ha någon ände. Det har kanske inte bruttonationallyckan heller men den förutsätter åtminstone inte att konsumtionen och jakten efter prylar ständigt pressar oss till att föröda naturresurser.

Den finanskris som vi genomgår och den lågkonjunktur som kommer bör kunna vara en tid av eftertanke. Alla som kastade sina fullt fungerande TV-apparater bara för att köpa en plattare variant och alla vi andra skulle kunna fundera på om det är bruttonationalproduktion eller om det är bruttonationallycka som känns bäst.

Ministern för bruttonationallycka i Bhutan kanske bör få en kollega i Sverige?

Solidarisk tandvård

Det är dags nu att se till att tandvård kan ges på samma villkor som övrig vård.
Det är dags nu att tandvård blir en del av det vanliga vårdsystemet och finansieras på samma sätt.
Det är dags nu att istället för att sänka skatten för höginkomsttagare, under falsk flagg med smulor till övriga, se till att tandvård kostar som sjukvård och att högkostnadsskydd införs.
Det är också dags att höja de olika högkostnadsskydden så att de motsvara det värde de hade när de infördes – delvis för att finansiera tandvården.
Nuvarande tandvårdssystem tycks vara ett lapptäcke som sytts om ett antal gånger och som riskerar att bli en rejäl klass- och åldersfråga.
Kunskapen om vikten av bra tänder för ett bra liv med god kosthållning är vida utbredd.
Det borde resultera i att samhället tar ett större ansvar för tandhälsan och äntligen står för tesen att munnen är en del av kroppen.
Vi behöver inte fler skattesänkningar för hög- och medelinkomsttagare som leder till ökad överkonsumtion. Vi behöver äldre människor som kan tugga sin mat.

Angående all skit i vår mat!

E maten god?

Vad skall vi ha till mat i kväll? något med E160 eller något med E450c?
Jag är lite trött älskling kan vi inte ta nåt enkelt med E102 eller E105.
Okey, jag fixar till det medan du gör en sallad.
Har vi någon frukt?
Jo men jag har köpt lite med E220 och E310 till efterrätt vad säger du om det?
Det låter bra – det var länge sedan jag fick i mig E310.
Har barnen fått sitt med E407a?
Jodå, och dom fick lite E221 också till barnprogrammet.

Denna diskussion skulle kunna förekomma i nästan vartenda hem om vi noga kollade vad vi stoppar i oss.
Samtliga ovan nämnda tillsatser kan betraktas som potentiellt farliga att förtära.
Vad skall du äta ikväll?